Min första och största kärlek heter Christopher. Vi träffades år 2007. En tjej jag umgicks med då hade bytt skola till Upplands bro gymnasium. Hon hade träffat nytt folk och ville att jag skulle följa med. Jag var tveksam, ända ut till kungsängen skulle vi åka? Men jag följde med. Vi satt nere vid vattnet med folket. Christopher var där, tyckte han var snygg och kvällen slutade åt helt fel håll, skäms. Men sen var vi ofta hemma hos hans killkompis Kalen med mina tjejkompisar. En kväll när vi skulle gå hem så var jag bara tvungen att gå ut och pussa Christopher hejdå. Sagt och gjort. Jag gick ut till balkongen där han stod och pratade med en vän i telefonen. Jag avbröt, kysste honom och sen åkte jag hem. Sen dess har vi hållt kontakten. Kalen hade en båt som vi ofta åkte ut till en ö med och grillade och drack. Det var såhär vi träffades och vi var tillsammans i 2 år. Vi bråkade en hel del men vi löste det alltid. Vi gjorde väldigt väldigt mycket tillsammans, och jag älskade honom med hela mitt hjärta. Vi passade så bra tillsammans. Hans familj var helt fantastisk och där kände man sig alltid välkommen. Två år gick och sen gjorde vi slut. Inte för att vi inte älskade varann utan för att det inte fungerade längre.
Christopher och jag är vänner idag och det är jag glad för. Han är en rolig och underbar människa som man alltid kan prata med. Glad att vi har kontakt!